Jag bet mig raskt i läppen och bet av en tugga av min macka jag köppt hos Subway. Justin hade bett om förlåtelse.., tänkt jag och orden surrade i mitt huvud: Jag hatar dig!!!....Jag hatar dig!!! "Fy faan. Skärp dig nu Selena! " murlade jag och tog en klunk av läsken på bordet. Jag reste mig och och förste undan tallriken samt glaset. Det enda i min tanke var Justin. Jag fattade det inte....hade jag fortfarande känslor för honom?!

"Olala..." viskade Mandy. "Jag tror någon kollar in dig!"

"Lägg av!" klagade jag och hon flinade. Jag kollade på killen som Mandy hade menat. Söt, snygg och i min ålder. Faktiskt helt okej. "Nu sticker vi från den här jävla skolan" svor jag och hennes flin på läpparna blev ännu större.

"Åhhh" sa Mandy drömmande. "Vad håller du på med?" undrade jag och log snett. "Imorgon är det alla hjärtans dag!" tjöt hon hoppfullt. "Och? Vi har inga dejter" svarade jag ärligt. "Ja vet men jag älskar romantik och vet du? Vi kan få dejter" hon kollade busigt på mig. "Vad har egentligen hänt med romans? Man blir ihop gör slut, hittar någon annan gör slut och blir sedan tillsammans med sitt ex" Jag gjorde en gest med händerna

"Okej, okej men vi ska inte missa 'Alla hjärtans dag diskot'" försvarade hon sig. "Vad ska vi ha på oss, jag har inget snyggt ju" försäkrade jag. "Fel igen!! Jag har beställt kläder på internet! Och förresten är du skyldig mig 489 kronor" krävde hon. "Du är så löjlig" suckade jag. Det plingade till på dörren sedan for Mandy iväg nerför trapporna.

Jag hörde en massa tjattrande och sedan susade Mandy upp igen med två kartonger under armarna.

"Den här är till dig och den här är till mig" sa hon triumferande och visade upp en mörkblå kort klänning.

"Sexigt!" skämtade jag. "Seså. Visa upp din klänning nu!" Mandys tålamod verkade inte hålla särkillt länge. Jag drog upp inehållet från kartongen och såg en gullig blommig klänning med ett hjärta bak.

"In love.." mumlade jag. "Jag tänkte väl att du skulle gilla den" skröt hon.

"Det här kommer väl inte bli så tråkigt trots allt"

"Bye Pricilla" ropade jag innan hon klev in i bilen. Jag dansade ut i hallen. 

"Tomorrow är det Valentine's Daay" hojtade jag innan jag märkte mobilen vibrera i fickan.

" T o m o r r o w   i s   i t   V a l e n t i n e s ' s   D a a y "

Jag fiskade smidigt upp den och svarade med glad stämma.

"Hej, Charlotte" sa jag glatt. "C-h-l-o-e" rättade hon mig. "Så har du några planer för imorn än?" frågade hon rakt på sak.

"Nepp. Jag är ju Singel" stönade jag. "Wonderful, kan vi inte ses vid beachen wonderful?" föreslog hon.

"Aa, det låter bra. Villka kommer" svarade jag tillbaka. "Bjud in villka du vill" sade hon. "Oki. Ses vid fyra antar jag"

"Mm" lovade hon. "Goodbye bestie" jag la på och funderade ut några som skulle kunna följa med.

Taylor, Francia och Pricilla får räcka, tänkte jag och antog att Chloe bjudit in ungefär lika många själv. Jag gjorde en snabb grimas innan jag snabbt kollade nätet.

Justin Bieber on SNL!!
Varför valde dom en amatör?, tänkte jag tyst för mig själv.

"Är du okej?" undrade jag och tittade skumt på Tiffany.

"Hon är din Cowboy" skrattade hon och vände på mig så jag nu kunde se Selena vid stranden. Snart såg hon mig och ställde sig hastigt upp. "Vad gör du här?" sa hon allvarligt men hennes ton lät rätt så oseriös.

"Jag gjorde slut med Tiffany" erkände jag. "Va?! Varför" utropade hon.

"För att jag är kär i dig" hennes kinder blev snabbt röda. "Awwwnnn" svarade hon generat. "Lova att du alldrig slår mig igen?" frågade hon.

" B u t   p r o m i s e   t h a t    y o u   n e v e r   b e a t   m e    a g a i n ? "

"Jag svär" lovade jag och hon log. "Då antar jag väl... att jag kanske skulle kunna ge dig en andra chans" flinade hon. Hon kysste mig passionerat. Efter kyssen kollade jag bakåt och såg Tiffany med huvudet på sned och gav tummen upp. "Men vad gör vi här då?" frågade jag och tog hennes hand samt släpade henne bort.

"Vart ska vi?!" tjöt hon. "Det får du se"

"Hur kunde du!" muttrade Ashley och tog ett steg närmre mig. "Vad menar du?" frågade jag. "Jag menar hur kunde du låta Justin bli ihop med Selena igen" sa hon oallvarligt.

Jag puttade till henne på axeln och suckade.

"Men vad ska vi göra nurå??" stönade Ashley och kollade ut genom fönstret.

Då befann vi oss hemma i mitt tråkiga rum.

"Kolla inte på mig" svarade jag snabbt. "Åh just det. Glöm det jag sa jag måste lämna tillbaka min jävla bok" svor Ashley och innan jag hunnit säga hej hade hon redan vart på väg. Snart plingade det till på dörr klockan.

"Kommer" skrek jag. "Hej" sa personen bakom dörren bittert.

"Christyn?" mumlade jag fram. "Vad gör du här" fortsatte jag och svalde. "Du är min syster ju... Jag ville ju så himmmla gärna träffa dig" utropade hon ironiskt med en grimas på fejset och gjorde en gest. Själv stod jag kvar uttryckslös.

"Vad gör du här" upprepade jag irriterat. Hon tog ett steg närmare och stanken av sprit och rök spreds i rummet.

"Fy faan, Christyn. Lägg av med alkoholet, du är ju fy faan bara 16!" röt jag och rös till i kroppen. Hennes armar och ben stelnade till på grund av min ton.

-

Jag vaknade upp och låg på golvet. Det ända jag minns var Christyns hårda knytnäve som träffade mig i magen.

Jag antog att jag bara hade legat på golvet i ungefär tjugofem minuter för att varken Ashley eller pappa kommit hem än.

Jag gned mig i pannan och kände hur huvudvärken lättade lite.

Jag ställde mig vingligt upp och märkte att en cigarett låg mosad på golvet. Jag och Christyn har alldrig haft en bra relation efter att mamma dött. Ingen visste varför eller hur så plötsligt bodde Christyn hos sin halvgalna morbror och sin fulla moster eftersom hon vägrade vara en sekund med mig. Hur kunde man låta en sextonåring röka och ta droger? tänkte jag och himlade med ögonen. Snart vibbrerade mobilen som betydde att jag fått ett sms. Jag blev kall i kroppen när jag såg från vem det var från....

_____________________________________________________________________________________

KOMMENTERA vad ni tycker! Destå fler kommentarer destå fler kapitel blir det :))

Så fort Mandy kommit ut ur lokalen hade tårarna börjat välla nerför hennes kinder och det gjorde mig orolig att se henne så ledsen. Hon kramade om Kaylees mamma och smekte henne på ryggen. Till slut hade hon kommit fram till mig och fuktat läpparna."Ska vi gå?" frågade jag lugnt för att få henne på bättre humör. "Jag antar det" svarade hon tonlöst och tittade sig runtomkring. "Bra" skrattade jag och gick mot bilen. Hon torkade bort tårarna och satte sig vid ratten dock la hon inte hennnes brun blånda hår bakåt som hon alltid gör. Jag bet mig i läppen medan jag öppnade bilrutan så vinden fläktade lugnande och svalt i mitt hår

1 MÅNAD SENARE

Justin kysste mig snabbt på pannan innan vi gick hand i hand ut från tivolit. "Naee, tänk att du vann en björn åt mig!!" sa jag glatt och han la sin arm runt min nacke. "Sån är jag" svarade han själviskt. Jag himlade med ögonen och undrade vart vi skulle. "Kom" han höll stadigt om min hand och gick mot en klippa. "Justin.." oroade jag mig förfärat.

"Lugn, jag kommer inte putta ner dig" skämtade han. När vi kommit fram möttes min blick av solnedgången och havet.

Jag såg hur fåglarna flög i vindens takt.

"Fint va?" frågade han och mina tankar avbröts. "Absolut!" tjöt jag och kysste honom. Han besvarade kyssen passionerat och slutade den hastigt. "Vad är det?" jag höjde ögonbrynet. "Inget....." mumlade han och kollade bort bakom mig. Jag vände mig om och såg...inget. "Okej" jag tittade konstigt på honom men distraherades ännu en gång av solnedgången.

" O k "

Jag tittade sorgset på Mandy när hon intensivt spelade Subway Surfers i bilen. Jag var glad över att Fredrik - en av mina polare - kunde köra oss hem. Jag hade förklarat för honom och han hade blivit lika chockad som jag (om inte mera). Mandy och jag hade bestämt oss för att byta skola (igen) eftersom Mandy bara skulle bli mera deprimerad om hon gick på samma skola som Kaylee hade gått på. Själv var jag skit nöjd över att jag kunde åka hem och slippa uniformer och en massa obeskrivliga regler. Jag såg hur gubben på Mandys mobil skärm hoppade upp, duckade, sprang, rullade och vände sig om. Jag märkte hur jag började få yrsel och drack genast vatten. "Vi är framme" hörde jag Fredrik säga.

-

"Milly och Tiffany. Ni är ju båda nya så ni får sitta bredvid varandra och Mandy kan väl sitta bredvid Hannah" ropade läraren snällt och såg underligt nog sliten och sträng ut. Jag satte mig bredvid en tjej med brunt hår och bruna kristall klara ögon. Hon såg mycket dyster ut villket fick mig att tro att hon inte gillade skolan. Mandy satte sig bredvid en snobbig blondin med rosa dye som tuggade på ett tuggumi medan hon filade naglarna. Gemfört med Tiffanys söta tröja och kjol hade hon sönderslitna shorts och en genomskinlig tröja.

Jag längtade tills dagen skulle ta slut.  

Jag la på samtalet med Justin. Jag fattade inte ens varför han ringde. Jag ville bara lösa allt och sen står han bara där och hånglar med Tiffany! Jag suckade högt och tittade på bakgrunden på min mobil villket föreställde mig och Justin vid santa monica piren. Jag stönade och önskade att allt var som förut - innan han slog mig och jag sprang därifrån och röt: Jag hatar dig!!! - när jag och Justin gick på restauranger, såg shower och ja... lite annat förstås. Jag bet mig raskt i läppen och bet av en tugga av min macka jag köppt hos Subway. Justin hade bett om förlåtelse.., tänkt jag och orden surrade i mitt huvud:       Jag hatar dig!!!     Jag hatar dig!!!

"Fy faan. Skärp dig nu Selena! " murlade jag och tog en klunk av läsken på bordet. Jag reste mig och och förste undan tallriken samt glaset. Det enda i min tanke var Justin. Jag fattade det inte....hade jag fortfarande känslor för honom?!

" D o   i   s t i l l   h a v e   f e e l i n g s   f o r   h i m ? "

____________________________________________________________________________________

Nästa kapitel kommer antagligen komma den här veckan och sedan kommer en alla hjärtans dag special!!

Jag hoppas ni KOMMENTERAR och skickar frågor till mig.

koooooooooort kapitel men ville få klart allt LoL!

PS: ny design på g!

"Hon var min bästa vän efter dig" flämtade hon till. "Efter mig?" repeterade jag häpet. "Ja självklart" svarade hon snuvigt. "Jag trodde hon var din bääästa vän" hon gjorde en min. "Nä, Du är min allra bästa vän. Kaylee är rar men varför tror du vi tappade kontakten?" Mandy log ett snett leende som snabbt försvann när hon tänkte på Kaylee gissade jag. "Men vännen" utbrast jag och även jag var på väg att börja gråta. "Såja. Allt kommer bli bra igen" lovade jag och höll om henne.

Vägen hem hade varit pinsam. Under hela vägen var både jag och Justin knäpp tysta och ingen vågade eller ville säga något. Jag hade inget mod att prata och hade ingen som hällst lust.

"Tjoo" hade Ashley tjutit när hon öppnat dörren åt mig samt tog ett kliv åt sidan. Jag slappnade genast av när jag kände lukten av hembakat bröd.

"Tja" svarade jag lugnt. "Varför var du borta?" frågade hon mjukt och jag tittade genast neråt. Hon kollade på mig och hennes panna fick djupa veck och hur jag kollade tomt på mina fötter. "Jo.." började jag och undrade om jag skulle ljuga. Men jag hatade att ljuga eftersom Ashley alltid luskade ut det till slut. "Kom" Sa jag och slängde min Jeans jacka på golvet och släpade Ashley upp till mitt rum. Jag berättade hela 'storyn' och hon nickade då och då. När jag förklarat allt blev hon tyst som en mus. Oh my fucking god, tänkte jag bekymrat. "Justin Bieber!?" tjöt hon och log plötsligt brett.

"Hallå! Ska du inte stötta mig?" jag gav henne en taskig min.

"Aha..." funderade hon "Jag vet väll inte! Det var du som lät honom få tillträde till din kropp!!" försvarade hon sig och jag hyshade henne. "Jag vet" mumlade jag och hade lust att grina. Jag vet inte om han drogat mig eller nått, hällre få sparken än att knulla! Hon suckade och verkade ovanligt nöjd.

"Sluta jobba åt honom" förslog Ashley och tittade nervöst åt mitt håll. "Never!" röt jag "Det innebär att jag måste gå i skolan. "Det måste du i alla fall" svarade hon och lade armarna i kors. "Jag hörde din pappa snacka för sig själv om att du ska börja nästa vecka" fortsatte hon. Jag faller...långt långt ner och kommer aldrig upp, tänkte jag och kände en klump i magen. "Jag vill försvinna" klagade jag.

Jag satte mig bekvämt i fotöljen och bläddrade igenom alla kanaler som fanns. Jag hade på mig en liten söt svart klänning med snygga detaljer. Jag suckade och märkte att det mest var reklam, dåliga serier eller så handlade det om den store, Justin Fucking Bieber! Jag stönade och min blick glida mot ett foto av mig och Chloe på bordet framför mig.

Hon hade gått imorse klockan nio. Jag suckade när jag såg ett nytt mejl i inboxen. Frivilligt öppnade jag inkorjen och märkte att jag fått ett mejl från Hollywoodlife eftersom jag prenumererar på dom vid YouTube.

Rubriken löd: Justin Bieber and New Girlfriend out in Los Angeles, Today!

Under fanns en tråkig bild på mig och en bild på Tiffany och Justin som kör sin lyxiga bil. "Ohh, han är bra" log jag falskt.

Konstigt nog fick jag ett tweet från Nylon Magazine om att photoshooten officiellt har läckt ut över hela landet. Jag flinade glatt och stängde av mobilen. Jag ställde mig upp och gick med riktning mot sovrummet för att ta ett par mer softa kläder och valde ett par leggins, en vit tisha och en lång schal dock inga stövlar utan höga klackar istället. Sedan gick jag ut genom dörren och lade väskan om axeln. Dags att gå till studion då..

Mandy hade försäkrat att hela 'processen' skulle funka. Vi skulle åka till Texas eftersom Kaylees familj och släktingar bodde där. Jag och Mandy var vid BurBank där skolan var. Jag tänkte på mitt hem i Beverly Hills. Mina tankar avbröts av att Mandy började prata. Nu satt vi på flygplanet. "Jag har lovat mig själv att inte gråta" sa hon. "Det är en begravning, Mandy. Alla kommer böla" svarade jag ointresserat och tittade ut genom det lilla fönstret. När jag var ungefär elva mådde jag illa av gungande och blev illamående vid, flygplan, båtar, bussar,spårvagnar osv.

"Mandy" mumlade jag och slog lätt till henne på armen. "Aj, vad?" Hon gned sin ömma arm.

"Hur..Hur dog Kaylee?" frågade jag försiktigt. Jag trodde att hon skulle darra eller låta tårara komma men hon såg helt normal ut bortsett från hennes stela, kalla kropp.

"Det var en olycka" började hon och fuktade sina glansiga läppar.

"Klockan var ungefär halv fem på eftermiddan och Kaylee skulle gå till sitt hotell" Mandy tog en paus men fortsatte snabbt igen. "Hon gick över övergångsstället och en bil kom..." fortsatte hon känslosamt. "Jag fick reda på det via Kaylees pappa som rang mig typ klockan ett" tillade hon och jag klappade henne på ryggen.

"Jag är ledsen" mumlade jag. "Aa, jag också" svarade hon och lutade sig tillbaka i den obekväma stolen.

-

Begravningen hade varit oehört tjusig och Mandy hade inte brutit sitt löfte om att inte gråta i kyrkan. Kaylees bästa vän grät högt och mest av alla. Jag märkte att bara hennes mamma och pappa var där och uteslutade att Kaylee inte hade några syskon. Så fort Mandy kommit ut ur lokalen hade tårarna börjat välla nerför hennes kinder och det gjorde mig orolig att se henne så ledsen. Hon kramade om Kaylees mamma och smekte henne på ryggen. Till slut hade hon kommit fram till mig och fuktat läpparna.

"Ska vi gå?" frågade jag lugnt för att få henne på bättre humör. "Jag antar det" svarade hon tonlöst och tittade sig runtomkring.

"Bra" skrattade jag och gick mot bilen. Hon torkade bort tårarna och satte sig vid ratten dock la hon inte hennnes brun blånda hår bakåt som hon alltid gör. Jag bet mig i läppen medan jag öppnade bilrutan så vinden fläktade lugnande och svalt i mitt hår.

_________________________________________________________________________________________

Har mer tid att skriva nu!!! Så det kommer kanske komma 2 kapitel per vecka ungefär.

KOMMENTERA vad du tycker och skriv hellst förslag med. Släng in en fråga om du vill.  

"Kom igen nu babe..." viskade jag i hennes öra så att hon blev avslappnad. "Vi ses imorgon" sa Tiffany bestämt och gick ut genom dörren. Det kommer att funka, tänkte jag. Men jag kände skuldkänslorna bubbla upp men lät det vara. Framför mig såg jag Selena med hundvalpsögon och tårar bakom ögonlocken medan hon bad om att vi skulle bli ihop igen. "Galant!" mumlade jag för mig själv. "Tror jag"

Jag granskade Chloe från köket där jag satt. Hon stirrade på tv skärmen medan filmen spelades upp. Jag suckade lättat och log för mig själv.

"Sel, du missar det bästa!!" ropade hon för fjärde gången. Jag grubblade någonting ohörbart och gick fram till henne och drog ifrån henne popcorn skålen.

"Dela med dig!" tjatade jag och hon skrattade till som svar.

Jag gav äntligen TVn lite uppmärksamhet som jag snabbt ångrade eftersom det mest var en massa babbel i filmen.

"Toy Story är till och med bättre" muttrade jag och gjorde en hög tofs på huvudet. Chloe vred sig om och såg på mig allvarligt. "Jag vet" skämtade hon. Min blick flyttades istället till klockan och jag suckade trött. Jag älskade verkligen Chloe. Hon var alltid lika possitiv... till skilnad från andra.

Justin hade inte behövt. Han tar alltid sina bekymmer med våld vilket jag började tröttna på. Det var ju inte första gången som sagt. Jag drog fram de färgglada munkarna som fortfarande stod orörda på bordet.

"Vill d.." Jag avbröt mig av att jag såg Chloe med stängde ögon och ett par ljusa susningar kom från hennes strupe.

Awww, tänkte jag och såg hur oskyldig hon var. Snart såg jag ut som henne, låg och snarkade tyst på min stora soffa med TVn på. Vad kan man säga...best friends forever.

" W h a t   c a n  y o u  s a y . . . b e s t   f r i e n d s   f o r e v e r . "

 
   Jag vaknade av ett obegripligt obehag. Jag öppnade ögonen och märkte att jag inte var hemma...inte hos nån kompis...ups. Det värkte i kroppen medan jag tänkte. Det var bara då jag märkte att jag fortfarande var hos Justin. Han hade ju bett mig att komma för att snacka och...åh nej! Jag satte mig upp snabbt och lutade mig mot kanten av den breda soffan. Jag tittade mig runtomkring i hopp om att få se Justin. Snart hörde jag ett knarrande ljud i golvet. Snart kom Justin ut och drog en hand genom sitt hår. Shirtless. "Du har vaknat" granskade han och gick mot köket.

Hur långt hade han gått igår? Jag suckade och försökte dölja smärtan i alla leder.

Jag tog snabbt på mig mina jeans jag haft igår och ett linne som nog tillhörde Justin för att den blev pösig och stor på mig. Jag bet mig i läppen och ställde mig vingligt upp. "Frukost?" undrade han och dök in med huvudet i kylskåpet.

"Varför inte" frågade jag och satte mig på pallen vid det höga bordet. Snart stod juice och en macka framför mig.

"Kan du stjutsa mig senare" grubblade jag. "Sure" svarade Justin. "Kom ihåg att komma imorn"

"Varför. Vi har ju inget planerat den här veckan" flög det ur mig. "Bara för att vi inte ska till en konsert eller vara i studion så är inte schemat annorlunda" Jag gjorde en ironisk och undrande grimas och ett mystiskt leende trycktes upp i hans ansikte. "Du jobbar fortfarande för mig" sa Justin lågt. Jag visste vad han tänkte på och det var inte vackert. 

Jag gjorde en gest med händerna. "Jaja" bara jag slipper skolan, tänkte jag.

* F i n e *

"Great, då ses vi vid elva på morgonen. Jag hämtar dig" informerade Justin. Jag hade lust att börja gorma åt honom men att gräla skulle bara sluta i ett stort bråk. "Jag måste hem" påminde jag honom och det såg ut som om han tänkte påpeka något men stängde sedan igen munnen. "Javisst" han tog på sig en tröja och började gå mot dörren. Han kollade på mig över axeln och jag följde lydigt efter. Awesome.

Jag gick ut från skolan och lämnade ifrån mig en djup besviken suck. Jag väntade på att Mandy skulle komma ut ur skolan men kom sedan ihåg att min sista lektion var längre än hennes och att jag slutade senare på torsdagar.

Jag rusade till lägenheten och öppnade dörren hastigt. "Mandy!" skrek jag muntert i hallen och jag hörde hur hon snyftade från sovrummet. "Men tjejen, vad har hänt?" brast jag. Hon kramade om mig och grinade. "Kaylee har dött" grät hon och tittade på mig så att vi fick ögonkontakt.

"Herregud" Jag hade aldrig behövd hantera att nån dött om man räknar bort farmor men hon dog när jag var 6 år.

"Hon var min bästa vän efter dig" flämtade hon till. "Efter mig?" repeterade jag häpet. "Ja självklart" svarade hon snuvigt.

"Jag trodde hon var din bääästa vän" hon gjorde en min. "Nä, Du är min allra bästa vän. Kaylee är rar men varför tror du vi tappade kontakten?" Mandy log ett snett leende som snabbt försvann när hon tänkte på Kaylee gissade jag.

"Men vännen" utbrast jag och även jag var på väg att börja gråta. "Såja. Allt kommer bli bra igen" lovade jag och höll om henne.

_________________________________________________________________________________________

OMFG va hände?

Haha kidding! KOMMENTERA så blir jag nöjd plzzz :)

Nästa kapitel kommer kanske komma i slutet på veckan eftersom jag har skolan, vart sjuk, vännerna mm så jag hinner inte skriva så ofta...

"Aa, du kanske är lite väl kompis med honom tror jag!" röt han ilsket. "Nee, han är från min förra skola" svarade jag argt och gav honom kortet jag fått från Christoffer. Jag kände smärtan från armen när Justin höll den lika hårt men släppte den sedan efter en stund. Jag hittade andan och himlade med ögonen. Jag kände gråten inom ögonlocken men vägrade att låta de komma ut. "Selena,...jag" mumlade han "Jag vet att du är en idiot!" ropade jag och stod upp vinglige och kända att min darrande hand istället blev stel och kall. Jag greppade tag om min väska och gick därifrån.

Jag stormade in i mitt hus och sprang in till toaletten. Jag kollade mig själv i spegeln och märkte att maskaran kletat sig runt ansiktet. Jag stönade lågt och tog en duch. Jag tog på mig ett par shorts och en stickad tröja samt gjorde en tofs mitt på huvudet. Jag hörde hur det plingade till vid dörren. Jag suckade men öppnade i alla fall. "Justin jag vill inte prata med di.." fräste jag men märkte att framför mig stod Chloe med rödsprängda ögon och jag antog att hon gråtit mer än jag.

"Nej men gud" sa jag tyst och kramade om henne. Hon stängde dörren bakom sig-

"Vad har hänt!" fortsatte jag oroligt.

 ""Cheis och jag har gjor...gjort....slut" snyftade hon och gled smidigt ur min kram. 

"Jag är ledsen" mumlade jag fram. "Mmm, han flirtade med någon tjej och glömde bort mig" snörvlade Chloe

  .

"Jag vet, han har flirtat med mig med"

"Va!" sa Chloe "Tack det gjorde ju allt bättre"

"förlåt jag kunde ha sagt det när du lugnat ner dig" jag skämdes lite och berättade om mig och Justins gräl.

"Men du... Nu ska vi inte tänka på dom. Dags att ha en tjejkväll" Kvittrade hon och ett leende spreds på hennes läppar.

"Vi klarar oss utan killar" log jag.

"Så Kaylee kommer att bli bakgrunds dansare för Nicki Minaj!" undrade jag och Mandy himlade med ögonen.

"För fjärde gången, ja!" stönade Mandy.

"Varför är du glad?" frågade Mandy chockat.

"Jag är glad för hennes skull" ljög jag och hoppades att det inte syntes.

"Okej" Mandy tittade fokuserat på vägen igen vilket gjorde mig betydligt säkrare. "Men Kaylee ska bara på en audition och om hon inte kommer in så ska hon söka till en musikskola eller gå på vår skola igen" påminde Mandy mig.

"Jaha" tystnade jag. "Framme!!" tjöt Mandy och framför mig kunde jag se vår lägenhet. "Lyxigt" sa jag glatt. Mandy tjoade någonting jag inte riktigt lyssnade på och jag klev in i lägenheten som var chick. Tjogoen elever hade lottats ut om att få bo på den nybyggda lägenheten.

Jag tryckte på knappen och snart öppnades hissens dörrar och jag klev in.

"Vilken våniing" ställde Mandy mig.

"Mrm," Jag bläddrade bland mina papper i famnen dock inte så snabbt så Mandy blev otålig.

"4 högst upp" "Visst" Mandy tryckte på knappen och snart stod vi inne i lägenheten och kollade runt. "Bättre kök, flottig toalett, större sovrum och nyare saker!" skrek Mandy från Vardagsrummet när jag stod i hallen och studerade rummet.

"Kolla!" ropade Mandy och jag joggade fram till henne. Hon räckte sin mobil och jag låste genast upp den. Ett sms syntes på skärmen: Kommer att dansa för Nicki!!!! - bff (Kaylee)

"Justin, Jag vet inte om det är en bra idé" Tiffany tittade oroligt på mig. Ett snett leende trycktes upp på mina läppar.

"Vi kommer ju knappats vara ihop på riktigt. Jag vill bara att Selena ska veta vad hon missar" svarade jag och hennes ansiktuttryck förändrades från osäker till vrede. "Nej! Du har gjort tillräckligt att såra hennes känslor och så ska du göra det igen!!" Tiffany tittade på mig spydigt och vände sig om för att börja gå.

" N o !   y o u   ha v e   d on e   e n o u g h   t o   b r o ke   h e r   f e e l i ng s   a nd   n o w  y o u  g o nn a   do   i t 

a g a i n ! ! "

"Kom igen nu babe..." viskade jag i hennes öra så att hon blev avslappnad.

"Vi ses imorgon" sa Tiffany bestämt och gick ut genom dörren. Det kommer att funka, tänkte jag. Men jag kände skuldkänslorna bubbla upp men lät det vara. Framför mig såg jag Selena med hundvalpsögon och tårar bakom ögonlocken medan hon bad om att vi skulle bli ihop igen.

"Galant!" mumlade jag för mig själv. "Tror jag"

_______________________________________________________________________________

Hade ingen inspiration men K-Bry!

Är sjuk nu och det gör så att det inte kommer komma så många kapitel men jag ska försöka...

KOMMENTERA gärna =>

Har blivit sjuk och kan inte skriva så mycket men jag ska försöka att lägga in ett nytt kapitel imorgon :)

"Snygg klänning!" fortsatte jag glatt eftersom jag ville att vi kunde undgå det andra samtalsämnet. "Tack. Jag valde den för att den passar min makeup" fnissade hon och jag försökte granska hennes blåa klänning men lyckades inte så värst på grund av kameran men ögonskuggan såg jag bra. "Jag måste gå nu jag ska sätta på mig mina högklackar och sedan dra" sa hon tyst. "Jag försåt hej.." och så var samtalet slut. "då"...

"Hejsan Gumman" brast mamma och gav mig en kram som jag stelt besvarade.

"Hellu" svarade jag lättat. "Vad har du gjort då?" frågade hon nöjt.

"Ett ord...sovit" grumlade jag och sträckte på mig. "Själv?" undrade jag men  egentligen ville jag inte fortsätta samtalet.

"Åh, bara jobbat vet du men vet du vad?" hon drog fram en polyester tröja.

"Gud..." mumlade jag och då menar jag att jag tyckte den var gräslig som en spya.

"Visst är den vacker" fnissade hon. Jag nickade lite och tog den samt sa att jag skulle upp och lämna den i min garderob där den skulle ligga ett tag....

Nästa dag skulle jag börja i skolan så jag packade ner saker som jag glömt förut som tex uniformen. Jag hade fått kvarsittning i tjugominuter varje dag det vill säga 5 dagar för att vara exakt. Uniformen bestod av någon sorts blå blus, en kort grå kjol och vita skor som man skulle använda med vita strumpor.

Vi hade även fått en rosa tröja med som man kunde ha över fast det såg bara läjligt ut. Jag gjorde en äcklad min när jag kollade på kläderna och himlade med ögonen. Jag suckade lättat och stängde igen den lilla väskan.

Nästa dag skulle jag möta Mandy och sedan åka till skolan igen..

Jag suckade högljutt och slog mig ner på en stol. Nu när jag börjat skolan igen så behövde jag inte praktisera hos Justin längre. Det skulle bli synd eftersom jag bokstavligt talat älskade det. Jag stönade när jag såg den stora läxan jag fått från skolan och drog motvilligt upp den ur min rygga. 1200 talet stod det och jag insåg att det var historia. Jag gillade faktiskt inget ämne men om jag behövde välja min favorit så skulle det vara historia eller italienska som jag hade som andraspråk. Jag bläddrade igenom papprena och bestämde mig för att kolla min mobil. Brorsan hade skickat ett tweet till mig: Ses snart

stod det bara det? Och vad menade han egentligen? Jag tog ett djupt andetag och andades ut igen tungt.

Bara för att han bodde i Australien kunde jag inte se honom på veckor för att han bodde hos sin ytliga flickvän och gick på ett perfekt collage. Han förtjärnar någon bättre än Lea tänkte jag och låste mobilen igen men så fort jag tänkte det rang det från min mobil: Alfredo Flores              Answer        Cancel

Hastigt klickade jag på Answer och svarade hoppfullt.

"Tjo, Jo vi har ett jobb här och undrar om du vill börja men det är inte heltid och du får bara minilön men..." sa Alfredo i andra änden,

"Fantastiskt! När kan jag börja!!" svarade jag glatt.

"Öhm, nästa vecka på tisdag till fredag" mumlade Fredo och det lät som om han var inne på datorn.

"Okej Bye" skrattade jag.

"Goodbye" Svarade han dock lade jag på innan han.

"Jag äger" dansade jag och hoppade barnsligt runt på golvet.

"hejdå!" sa jag och kramade om Christoffers hand. Han hade ätit på Starbucks med mig när Justin skulle utföra en till show idag med. Han hade varit min kollega i skolan när jag gick där ett par år men jag hade slutat och börjat på privat lektioner på grund av alla filmer och låtar jag spelade in på den tiden. På den stunden vi pratat hade jag vetat att han nu jobbar som advokat och reser mycket. Han gav mig hans adress och telefon men jag visste inte riktigt om jag skulle behöva det. Christoffer hade varit Chloes pojkvän innan hon träffade Cheis. Christoffer var väldigt trevlig. "Hejdå!" svarade han och gick. Jag kramade honom vänligt och vinkade när han gått. Jag kollade på klockan och bestämde mig att gå hem för att den var 10:5 på kvällen. Sen vände jag mig om och såg en ung flicka stå och titta på mig med en mystisk blick vilket fick mig att känna mig obehaglig så jag gick snabbt därifrån. 

-

En dag senare

När jag kom upp till mitt rum möttes jag inte av ett par söta hasselbruna ögon utan ett par mörka svarta ögon som dock tillhörde Justin.

"Vad har hänt?" flämtade jag men jag tror att det lät som om jag var ironisk (som jag då inte var)

"Vem var det?" frågade Justin argt och blängde på mig.

"Va vem?" undrade jag tillbaka och backade ett steg då Justin ställde sig upp från säng kanten.

"Killen som du hade sex med!!!" himlade han med ögonen och jag tittade oförstående.

"Jag har inte haft det!" skrek jag

"Åh ljug inte din jävel" han tog ett par steg närmare mig.

"Em....Justin.....vad gör du?" oroade jag mig och kände en rädla komma som en mardröm som alldrig tog slut.

Han tog fram en tidning och pekade på rubriken:

Selena Gomez säljer sex med en mystisk man. Justin avundsjuk?

Bredvid texten fanns en stor bild med dålig kvalitet på mig och Christoffer när han gav mig lappen.

Justin knuffade mig så att jag ramlade på golvet men knuffen hade varit så hårt att jag glidit bort en bit. Han böjde sig ner mot mig och tog ett fast grepp om min hand för hårt. Jag tappade andan en stund och försökte desperat få tillbaka den. "N...Ne.....Nej...Ju..stin....det....ä..r min....kom...pis..." mumlade jag fram.
"Aa, du kanske är lite väl kompis med honom tror jag!" röt han ilsket.

"Nee, han är från min förra skola" svarade jag argt och gav honom kortet jag fått från Christoffer. Jag kände smärtan från armen när Justin höll den lika hårt men släppte den sedan efter en stund. Jag hittade andan och himlade med ögonen. Jag kände gråten inom ögonlocken men vägrade att låta de komma ut.

"Selena,...jag" mumlade han "Jag vet att du är en idiot!" ropade jag och stod upp vinglige och kända att min darrande hand istället blev stel och kall. Jag greppade tag om min väska och gick därifrån.

____________________________________________________________________________________

Har inte haft tillgång till datorn så mycket den här veckan. Mina kompisar var här idag så jag skyndade på med kapitlet.

Jag slängde ihop något men who cares? KOMMENTERA om du vill ha nästa kapitel snart, thanks...antar jag.

"Jag bryr mig inte om att det var stekhett i Mexico, när kommer du hem" röt jag i telefonen när jag pratade med Justin. "lugn nu, babe! Jag är framme om 10 minuter. Jag sitter i bilen med Fredo" svarade han mjukt med sexig röst som genast fick mig att bli svag. "Okey, ses sen" svarade jag hastigt och stängde av innan han hunnit säga ett enda ord. "Såja Baylor. Husse kommer snart" viskade jag i hans öra. Jag minns när han var liten. Jag fick en efterblick som höll på en lång tid.

"Du började" muttrade jag medan jag irriterat försökte få bort mjölet ur håret.

"Tjata inte" sa Ashley argt. Jag flinade och till slut garvade vi båda två.

När vi gick tillbaka från köket insåg vi att hela köket var fullt av mjöl.

"Satan!" svor jag och kollade på klockan, den visade halv 5 över halv ett och pappa skulle komma hem klockan två.

"OMFG, din pappa kommer att döda dig" viskade Ashley lågt.

"Du menar oss" utbrast jag och sopade desperat bort mjölet från golvet.

"Stå inte bara där hjälp till!!!" fortsatte jag.

"Absolut" sa Ashley och tvättade diskstället.

-

"Vi klarade det i alla fall" stönade jag och lät min kropp falla ned i sofffan.

"Vad är klockan?" undrade Ashley trött.

"Ehm,...2 i 2" svarade jag och hörde pappa.

Ashley satte sig utmattat ner bredvid mig medan pappa stormade in,

"Nemen, det verkar som om ni haft kul idag" skrattade han. Jag gjorde en retsam min medan jag lutade mig mot Ashleys axel. Jag minns inte vad som hände sen, kanske svimmade jag, kanske somnade vi eller så kanske mitt minne är helt veck.

Jag gäspade djupt där jag stod vid mitt lilla hemliga ställe. Jag satte mig ner på bänken och blundade för
   en minut. När jag öppnade ögonen möttes min blick inte av den lilla dammen med änder utan av ett kolsvarta ögon. Jag satt inte heller på bänken utan en kall sten.

"Vad vill du mig" jämrade jag mig.

"Det vet du" stönade han och jag såg igenom hans becksvarta själ. Han tog fram en pistol och hotade mig med den genom att föra den mot mitt huvud,

"Vem är du?" darrade jag fram.

"Minns du inte mig? Jag är ju Jack... ditt ex!!!" röt han högt och slängde mig mot marken dock tog han bort pistolen och riktade den inte mot mig längre.

"Hahaha" skrattade han ont. "Hämnden är bäst" fortsatte han och slängde iväg sin cigarett han haft i munnen.

Han kastade en mellanstor sten på mitt knä och jag kände smärtan men bestämde mig för att bita ihop.

Jag blinkade och så var han borta och då märkte jag att jag  blödde i huvudet på grund av att jag föll på en hård stubbe.

Jag kände hur huvudvärken spreds i min hjärna. Jag suckade. Jag minns inte någon Jack... jag tror inte ens att jag känner någon med sådant namn. Jag kände hur min hals blev torr och längtade efter vatten. Jag ställde mig upp men ramlade ihop igen på grund av smärtan på benet. Snart såg jag att Jacks cigarett hade gjort en brand som spreds sig snabbt i läven på marken. Precis innan jag blev bränd av lågan skrek jag.

Jag satte mig fort upp och märkte att jag låg på golvet i hallen och hade dregat en hel del...

"En dröm" pustade jag kallsvettigt och reste mig upp.

Jag vacklade in till köket för att hämta någån frukt eller nått samt hämta en servett för att ta bort salivet från golvet.

Jag flämtade till när jag hörde dörren plinga. Kan det verkligen vara Jack?

Jag vaknad med ett ryck. Jag låg på rygg och bredvid mig låg Justin. Jag antog att han sov så jag vände mig extra försiktigt om och såg klockan som pekade på 5 över tio på kvällen. Jag fattar inte hur jag kan gå och lägga mig så himla tidigt tänkte jag och insåg att jag gått upp och lagt mig 09:30.

Baylor låg vid mina fötter och vaknade just när jag velat gå. Jag hade lust att säga till Baylor att vara tyst men ville inte väcka Justin som sov så gulligt.

Till slut fick jag Baylor att stanna i sängen medan jag gick ner för att...jag vet inte egentligen..

Jag gick snabbt in på datorn för att kolla in FaceBook. "Nummer nio: Selena Gomez?" frågade jag mig själv när jag såg att jag kommit på plats nummer 9 på listan över de mäktigaste kvinnorna på FB. Jag log för mig själv och såg att Chloe ville skypa. Jag himlade med ögonen och tvekade men efter några sekunder hade pilen hamnat på den gröna knappen.

"Hej" log hon och drog igen sin hästsvans hon hade på huvudet. "Tja" svarade jag enkellt och satt mig i skreddarstil.

"Men, varför så påklädd?" frågade jag en aning nyfiket.

"Äsch, nu när Demi är här i Mexico så tänkte jag och några av hennes vänner äta på en restaurang ihop och sen kanske gå hem till nån eller hänga på nån klubb" sa hon och satte på sig ett par små glittriga örhängen.

"Vänta är Demi där?! Asså Lovato liksom?" undrade jag och kliade mig trött i huvudet.

"Ja, jag som trodde ni var bästisar... Ni gjorde ju de där roliga videorna!" sa hon högt. "Njae, det var tider det" funderade jag.

"Snygg klänning!" fortsatte jag glatt eftersom jag ville att vi kunde undgå det andra samtalsämnet.

"Tack. Jag valde den för att den passar min makeup" fnissade hon och jag försökte granska hennes blåa klänning men lyckades inte så värst på grund av kameran men ögonskuggan såg jag bra. 

"Jag måste gå nu jag ska sätta på mig mina högklackar och sedan dra" sa hon tyst.

"Jag försåt hej.." och så var samtalet slut. "då"...

___________________________________________________________________________________________

På nästa kapitel kommer det bli action!!!Så mycke kan jag säga...

Jag vet inte om ni kommer gilla det men kom inte på någonting bättre på nästa kapitel så se till att kolla sen!!

Btw KOMMENTERA!